Ukraine Mon Amour

Історії біженців з України

Från: Volochysk, Khmelnytskyi
Nu: Härnösand

Olena

Fler bilder

Jag var jätteorolig och tänkte konstant på mina barn och deras framtid; vad gjorde de för fel? Varför måste de uppleva en sådan här hemsk sak.

Det var en vanlig arbetsdag och jag vaknade klockan 6 på morgonen, mina barn sov fortfarande. Jag har börjat göra mitt kaffe när telefonen ringde, det var min man som var mycket bekymrad och sa: ”-Låt inte barnen gå till skolan, kriget har börjat!”. Först förstod jag inte vad han menade, jag kunde inte tro att det var sant. Senare efter att jag hade återhämtat mig öppnade jag internet och såg att Kyiv var bombat.

Jag började ringa till släktingar och vänner. Alla var oroliga och visste inte vad de skulle ta sig till. Vi bodde i västra Ukraina, Khmelnytskyi regionen. Efter några dagar nådde kriget oss. Vi såg militärflygplan som flög så lågt att hjärtat stannade i våra bröst av skräck.Vi hörde explosioner och såg robotar. Jag har två barn, sonen Sashko 15 år och dottern Sofia 7 år. Jag var jätteorolig och tänkte konstant på mina barn och deras framtid; vad gjorde de för fel? Varför måste de uppleva en sådan här hemsk sak.

Efter 9 dagar bestämde jag mig för att lämna Ukraina tillsammans med barnen. Vi åkte till Polen. Senare tog volontärer oss till Sverige. Vi bodde i ett område som heter Älandsbro som tillhör Härnösands kommun. Vi har nu varit i Sverige i 5 månader. Min son har hela tiden velat åka tillbaka hem, vi saknar våra vänner och släktingar väldigt mycket. I Ukraina lämnade vi vårt liv och vår kärlek.

I mitten av augusti fick vi reda på att vi måste flytta till en annan kommun eftersom Härnösand är överbelastat av flyktingar från Ukraina. Efter att vi fick brev om flytten bestämde vi oss för att åka hem. Det var inte ett lätt beslut då kriget fortfarande pågår i vårt land. Men vi tror på vår arme, vinst av kriget och att allt blir bra till slut. Vi är mycket tacksamma för allt som Sverige och dess medborgare gjort för oss. Det var en oförglömlig erfarenhet av stöd och jag kommer alltid att komma ihåg det.

 

Ukrainsk text – Olena Andryeyenkova.

Översättning till svenska – Iryna Mildt.

Dela